Vi är glada över att presentera ännu en ny gästbloggare! Sandra Lindström är folkhälsovetare och kostrådgivare och samarbetar med STAR på våra hälsocoachutbildningar, där hon föreläser om kost och näring. Här delar hon med sig av några kosttips som är lätta att följa och som är oberoende av matpreferenser.
En av fyra svenskar riskerar att bli sjuka eller dö i förtid på grund av sina matvanor. Genom att följa Livsmedelsverkets kostråd skulle vi kunna förebygga 90 % av all diabetes typ-2, 80 % av all hjärt-kärlsjukdom och stroke samt 30 % av all cancer.
Men det är inte bara vad vi stoppar i oss som spelar roll för vår hälsa utan även hur vi gör det. Fransmännen är ett utmärkt exempel på det, så till den grad att man ibland pratar om den franska paradoxen. Hur kan fransmännen, som äter en massa kött, mättat fett och hela 26 kg (!) ost per år och person, vara så hälsosamma som de är? Forskarna tror att en del i förklaringen ligger i just hur de äter: mindre portioner och utan stress – ofta tillsammans med andra.
Att äta regelbundet stabiliserar blodsockret och gör oss lagom hungriga inför nästa måltid. Att äta frukost, lunch och middag samt något eller några små mellanmål per dag är en utmärkt tumregel som gör att vi varken svälter oss eller riskerar att överäta på eftermiddagen eller kvällen när vi till slut blir panikhungriga.
En annan viktig aspekt är förstås hur mycket vi äter. Våra energibehov är individuella och beror på våra gener, våra hormoner, vår ålder och på hur mycket vi rör oss. För många är det svårt att veta när man egentligen är lagom mätt, och där kan mobilen göra det ännu svårare. Det finns studier som visar att vi äter mer om vi äter framför teven, och detsamma lär gälla framför andra skärmar. Att minska på stressen och det som pockar på vår uppmärksamhet gör att vi upplever att maten smakar bättre och att vi har lättare att märka när vi börjar bli mätta. Ett annat knep är att tugga maten ordentligt och att äta långsammare, exempelvis genom att lägga ner besticken mellan tuggorna, eftersom mättnadskänslorna då hinner komma i kapp. Att äta långsammare underlättar också matsmältningen och kroppens förmåga att ta upp näringen i matten.
Vi upplever också välmående av att äta tillsammans med andra. När vi äter i gemenskap kan vi exponeras för nya maträtter och ingredienser vilket väcker vår nyfikenhet, vi äter långsammare, upplever glädje i samtalen med andra och mår helt enkelt bättre. För barn är matbordet dessutom en utmärkt plats att öva på turtagning och rättvisa samt ett sätt att få språklig träning eftersom vi ofta pratar om allt möjligt och återberättar våra dagar vid middagen. Den som lever tillsammans med andra borde alltså ta varje chans till gemensamma måltider, men även den som bor ensam nu i pandemin kan få till gemenskap vid middagsbordet. Boka en mysig kompisdejt över webbkameran på valfri digital plattform, laga samma rätt på varsitt håll, ät och snacka tillsammans!
Alltså, ät regelbundet, i lugn och ro och tillsammans med andra så ofta du kan så är du på god väg mot hälsosammare matvanor – utan att ändra en enda grej på tallriken.
Hälsningar,
Sandra Lindström
Licensierad kostrådgivare och folkhälsovetare
Vi välkomnar gärna flera gästbloggare till vår STAR-blogg. Inläggen ska belysa olika aspekter av våra fyra verksamhetsområden: idrott, motion, hälsa och kultur. Gästbloggaren ansvarar själv för sin text och sina åsikter och dessa behöver inte nödvändigtvis delas av STAR.