Bosse Rosén på Utemaningen är en samarbetspartner till STAR. Han har tidigare hållit uteaktiviteter för STAR-medlemmar i form av skogsbad och kvällsvandring i skogen med fotogenlyktor. I höst introducerar vi på STAR Bosses kurser i Stubbsittning, något som är både enkelt och välgörande! Du kan ta både vitt bälte och svart bälte i stubbsittning! Vi är glada över att Bosse gästbloggar för oss igen.
Det bästa med stubbsittning är inte att den är så bra på att minska stress.
Det bästa med stubbsittning är inte heller närkontakten med naturen. Under mina stubbsittningar har jag två gånger på nära håll sett en räv kika nyfiket på mig. Många gånger har jag blivit utskälld eller befrustad av dovhjortar eller rådjur. En enda gång har jag blivit prydd med ett vitt visitkort från en mås.
Nej, för mig är det bästa med stubbsittning vad den gör med mig som person. Min identitet om du så vill.
Stubbsittning är en motståndshandling
Att stubbsitta, alltså aktivt och medvetet karva ut en liten stund ur vardagen för att med avsikt göra i n g e n t i n g. I naturen. Den handlingen är ett så tydligt brott mot normen att den blir ett statement. En motståndshandling mot jäkt, prestation och distraktioner.
Jag ska inte köpa något. Inte försöka sälja något. Inte träna för att få plattare mage till sommaren. Inte övertyga någon om min politiska åsikt. Inte ens ta en selfie för att stärka mitt varumärke på sociala medier.
Jag ska inte heller jäkta till ett möte, multitaska på en videokonferens eller någon av de andra Mycket Viktiga Saker som så ofta fyller vardagen.
Jag ska vara. Bara. En liten stund säger jag “Nej tack” till allt det där.
Just nu är det jag och naturen. För att jag mår så bra av det. Och för att det öppnar en liten liten flik av vad vardagen skulle kunna vara.
Stubbsittning smyger fram förändring
En stubbsittning är som ett svalkande dopp en het sommardag. Härligt, men inte särskilt omvälvande. Efter den andra stubbsittningen är du redan förändrad som person. Du vet att det finns ett annat sätt. Du kan välja stigen i stället för motorvägen. Det kan ingen ta ifrån dig.
När stubbsittningen blivit en vana – efter tre, tjugoen eller sextio gånger – har du blivit en stubbsittare.
På ytan märks ingenting.
Men du har fått en liten distans till springandet.
Du vet att du har makten att förändra din vardag till det bättre. I alla fall några minuter i taget.
Du är inte ett offer. Åtminstone inte enbart.
Och om DET är möjligt – vad är det mer som du kan påverka?
Det vet bara du.
Stubbsittning är inte för alla
Det krävs mod och beslutsamhet att utmana bråttomnormen. Och med insikten att “jag kan påverka” kommer också ett ansvar. Det kan vara läskigt. Kanske till och med upplevas som farligt. “Vem är jag om jag slutar springa runt?”
Då kan vi luta oss mot Jonatan i Astrid Lindgrens Bröderna Lejonhjärta:
“Men då sa Jonatan att det fanns saker som man måste göra, även om det var farligt. … ‘Annars är man ingen människa utan bara en liten lort’, sa Jonatan.”
Stubbsitt – med full ångerrätt
Men du kan lugnt testa stubbsittning. Du förbinder dig inte till något.
Och stressen finns alltid kvar om du ångrar dig.
Det här är allt du behöver göra:
• Gå ut i någon form av natur. En park, skogsglänta eller utsikt över en sjö.
• Slå dig ner och var stilla en bestämd tid. (Det behöver inte vara på en stubbe.) Testa till exempel tio minuter. Låt även mobilen vila.
Upprepa efter behov. Det finns inga farliga biverkningar.
Ta dig en fin dag – med eller utan stubbsittning.
/Bosse på Utemaningen
P.S. Vill du få hjälp att göra stubbsittning till en omistlig vana kan jag rekommendera dig att ta Svart bälte i stubbsittning. Då får du påminnelser, praktiska tips och många fler aspekter på stubbsittning. Till specialpris för dig som är medlem i STAR.
Läs även:
Vi välkomnar gärna flera gästbloggare till vår STAR-blogg. Inläggen ska belysa olika aspekter av våra fyra verksamhetsområden: idrott, motion, hälsa och kultur. Gästbloggaren ansvarar själv för sin text och sina åsikter och dessa behöver inte nödvändigtvis delas av STAR.