Ni som är flitiga läsare av STAR-bloggen har säkert lagt märke till att kreativitet är ett av mina favoritämnen! Samtidigt ligger begreppet väldigt nära två av STAR:s verksamhetsområden, nämligen hälsa och kultur. Att kultur är resultatet av kreativa yttringar är förmodligen ganska självklart. Men visste du att en kreativ miljö kan vara ytterst gynnsam både för organisationens resultat och för de anställdas välmående? Kreativitet är besläktat med både lekfullhet och glada känslor och forskningen visar på ett positivt samband mellan kreativitet och välbefinnande. En kreativ arbetsmiljö får oss helt enkelt att må bra! På så sätt hänger kreativiteten nära samman med samhällets mål för psykisk hälsa på arbetsplatserna.
Arbete med att stärka organisationens kreativa klimat kan för många företag vara en nödvändighet för att klara konkurrensen i dagens globaliserade värld, där de flesta företag har tillgång till samma teknik och arbetskraft som kan köpas från hela världen. Kreativa idéer blir helt enkelt hårdvaluta i världen. För oss som inte arbetar i den typen av verksamhet har kreativiteten ändå avgörande betydelse. Jag brukar kalla detta ”vardagskreativitet”. Oavsett vad man jobbar med kan kreativa lösningar förenkla arbetsvardagen. Dessutom är kreativitet ofta ett lagarbete, vilket gynnar ett gott samarbete. Den kreativa miljön kan höja såväl arbetstrivsel som arbetsglädje. Men hur åstadkommer man en kreativ arbetsplats?
Det forskas en hel del om kreativitet och utifrån forskningens resultat kan man påvisa några komponenter som är viktiga i organisationer och på arbetsplatser för att kreativiteten ska kunna komma till uttryck. Här presenterar jag åtta sådana kreativitetsladdare.
Flexibilitet behöver finnas på alla plan i organisationen: i strukturer, metoder, attityder med mera. Flexibilitet handlar om att förstå att det oftast finns mer än en lösning på ett problem och att man måste prova flera gånger för att hitta en lösning. Edison, som uppfann glödlampan, arbetade under två års tid tillsammans med sitt team med att testa över 3000 teorier, innan de nådde fram till den lyckade lösningen. Riktigt så mycket tid och energi är knappast möjligt att avsätta i dagens organisationer, men flexibiliteten behöver likväl finnas där, för att skapa öppenhet för olika möjligheter och ändrade förutsättningar.
Nytänkande är också en riktig kreativitetsladdare i organisationer. En av kreativitetens grundstenar är just att kunna tänka på nya sätt. Den berömda glödlampan står som en självskriven symbol för idéer, kreativitet och nytänkande. Den symboliserar både Edisons geniala uppfinning och illuminationsfasen i den kreativa processen, det vill säga en känsla av plötslig insikt när man kommit på en lösning på ett problem.
Risktagande är ännu en nödvändig aspekt. Kreativitet handlar sällan om några säkra spår framåt och rädsla för att misslyckas är en effektiv kreativitetshämmare. Medarbetarna behöver därför veta att det är okej att misslyckas ibland. Organisationen behöver premiera experimentlusta och ovanliga lösningar. Det gäller alltså att våga ta en del risker och inte backa för utmaningar.
Självständighet handlar om att medarbetarna ska tillåtas utforska egna otrampade stigar. Det är annars lätt att styras av andras ogillande och undra vad kollegorna och cheferna ska tycka.
Samarbete är ingen motsats till självständighet. Det är känt att konkurrens är negativt för kreativiteten. Chefer och ledare har ett ansvar när det gäller att skapa förutsättningar för samarbete i olika konstellationer. Inbäddat i samarbete ligger också en nyfikenhet på andra människors erfarenheter. Kreativiteten stimuleras i miljöer där människor har olika kompetenser, intressen och erfarenheter. När man sätter samman arbetsteam behöver man dock tänka på att kreativitetsarbetet behöver vila på en plattform av grundtrygghet. Utan grundtrygghet vågar varken medarbetare eller chefer komma med kreativa förslag. Men tryggheten får inte vara passiviserande, utan behöver vara balanserad med kreativa utmaningar.
Öppenhet är en kreativitetsladdare. Slutenhet är dess motsats, vilket förstås blir en riktig kreativitetskvaddare. Öppenhet handlar om att ha tillit till varandra, våga bjussa på sig själv och att reda ut missförstånd. Öppenhet främjas av lekfullhet, vilket minskar prestigetänkandet.
Demokratisk inställning är betydelsefull och medbestämmande är ett nyckelord. I detta sammanhang innebär det att inte tro att människor måste ha styrning i form av yttre belöningar och bestraffningar för att prestera. Det handlar istället om att förstå att alla har något att bidra med och att lyssna på människors erfarenheter. Människor mår bättre om de har frihet att bestämma hur arbetet ska utföras. Det måste finnas utrymme för att skapa nya idéer. Dock behövs en underliggande stödjande struktur för att inte kaos ska råda.
Kunskap är nödvändig för att kreativa idéer ska kunna växa fram. I kunskapens motsats ligger okunskap, som till och med kan urarta i fördomar. Ju mer man vet desto lättare har man att identifiera problem och hitta deras lösningar, så det samlade kunskapsinnehållet är av stort värde.
Hur ser det ut på just din arbetsplats? Kortsiktigt ekonomiskt tänkande ger sällan utrymme för kreativt utforskande. I många organisationer finns det dock inte utrymme för att avsätta tid och pengar för kreativt arbete. Men för att knyta an till vardagskreativiteten som jag nämnde inledningsvis finns det mycket du ändå kan göra som medarbetare. Lyssna nyfiket och uppmuntrande på dina kollegors idéer och sätt den kreativa inspirationen och idégenereringen på arbetslagets dagordning. Tillsammans har ni potentialen att hitta spännande kreativa lösningar på arbetsvardagens problem och utmaningar!
Nina Floreteng, STAR
Läs även: